Nobelprize.org
 

 

3. Hur går säkra blodtransfusioner till?

När man ger en blodtransfusion tar man blod från en människa (en blodgivare) och ger det till en patient som behöver nytt blod. Det kan behövas efter en stor operation, efter en olycka eller vid vissa sjukdomar. Man behöver alltid veta vilken blodtyp patienten har för att blodtransfusionen ska bli säker.

Hur mycket blod kan man förlora utan att dö?

Det finns inget exakt svar, utan beror på flera saker, bland annat personens allmäntillstånd. En vuxen människa har 4-6 liter blod i kroppen och kan förlora nästan 2 liter blod utan att det gör något.

Ger man blodtransfusioner med helt blod?

Förr i tiden gjorde man blodtransfusioner med helt blod men idag separerar man blodet i röda blodkroppar och blodplasma innan det används för transfusion. Om man har förlorat stora mängder blod i en olycka eller under en operation är det vanligast att ge blodtransfusioner med röda blodkroppar. Likaså om man lider av sjukdomen anemi (blodbrist).


Under en blodtransfusion får patienten nytt blod in i blodcirkulationen genom att sticka in en smal nål i en ven.



Vad kan hända om man får fel blod under en blodtransfusion?

Om den som får blodtransfusion har antikroppar mot de röda blodkropparna i det nya blodet sker en immunologisk reaktion. Antikropparna attackerar de röda blodkropparna i det nya blodet och sätter sig fast på antigenerna.

Detta gör att de donerade röda blodkropparna agglutinerar, klumpar ihop sig (precis på samma sätt som blodet kan agglutinera när man blodtypar). Klumparna kan täppa till blodkärl och stoppa blodcirkulationen i olika delar av kroppen. Dessutom riskerar de röda blodkropparna att spricka när de är ihopklumpade och då kan giftigt innehåll - som inte är skadligt när det är inkapslat inne i blodkroppen - läcka ut i blodomloppet. Det här är farligt och kan leda till döden.

 



Vad menas med kompatibelt blod?

För att en blodtransfusion ska fungera måste det donerade blodet vara kompatibelt, dvs förenligt med patientens blodtyp vad gäller de båda blodgrupperna ABO och Rh. I första hand försöker man alltid ge samma blodtyp som patienten har, men ibland kanske en viss blodtyp tar slut och då behöver man kunna ta till en annan kompatibel blodtyp.

Vad händer om det inte finns tid för blodtypning?

Vid riktigt akuta situationer när det kanske inte finns tid att blodtypa patienten före blodtransfusionen. Då använder man de röda blodkropparna från O Rh- blod tills dess att patientens blodtyp hunnit bli bestämd. O Rh- blod är nämligen kompatibelt med alla blodtyper och blodgivare med den här blodtypen kallas därför för "universalblodgivare".

Ett exempel: En patient med blodtypen B Rh- (som har A- och Rh-antikroppar i blodet) kan inte ta emot röda blodkroppar som har A- eller Rh-antigener (blodtyperna A Rh+ eller AB Rh+) för då skulle patientens antikroppar fästa vid det donerade blodets röda blodkroppar och göra så att blodet klumpar sig.


Vem kan ta emot blod från vem?

Man ger i första hand alltid blod av samma blodtyp som patienten har, men om det blodet tar slut eller inte finns i lager kan man även ge annat blod om det är kompatibelt med patientens blodtyp.

ABO blodgruppssystem
O kan endast ta emot blod från O
A kan ta emot blod från A and O
B kan ta emot blod från B and O
AB kan ta emot blod från AB, A, B and O

Rh blodgruppssystem
Rh+ kan ta emot blod från: Rh+ and Rh-
Rh- kan ta emot blod från: Rh-

 


Schema över kompatibelt blod rör blodtransfusioner med röda blodkroppar (inte blodplasma).

Människor med blodtyp O Rh- kallas universalblodgivare då alla människor oavsett blodtyp kan ta emot O Rh- . Själva kan människor med O Rh- endast ta emot O Rh- blod och inget annat.

Människor med blodtyp O Rh+ kan ta emot O Rh+ och O Rh- blod.

Människor med blodtyp AB Rh+ kan ta emot alla sorters blod och kallas därför för "universalmottagare".



Blodtyp
Antigener
Antikroppar
Kan donera röda blodkroppar till
Kan ta emot röda blodkroppar i en blodtransfusion från
AB Rh+ A, B och Rh Inga AB Rh+
AB Rh+
AB Rh -
A Rh+
A Rh -
B Rh+
B Rh -
O Rh+
O Rh -
AB Rh - A och B Inga
AB Rh -
AB Rh+

AB Rh -
A Rh -
B Rh -
O Rh -

A Rh+ A och Rh B A Rh+
AB Rh+
A Rh+
A Rh -
O Rh+
O Rh -
A Rh - A B
A Rh -
A Rh+
AB Rh -
AB Rh+
A Rh -
O Rh -
B Rh+ B och Rh A B Rh+
AB Rh+
B Rh+
B Rh -
O Rh+
O Rh-
B Rh - B A
B Rh-
B Rh+
AB Rh-
AB Rh+
B Rh -
O Rh -
O Rh+ Rh A och B O Rh+
A Rh+
B Rh+
AB Rh+






O Rh+
O Rh -
O Rh - Inga A och B AB Rh+
AB Rh -
A Rh+
A Rh -
B Rh+
B Rh -
0 Rh+
0 Rh -
O Rh -

 


 

Notera att:
Det här med att människor som är Rh- inte naturligt har Rh-antikroppar i blodplasman från början (på samma sätt som man till exempel kan ha A- eller B-antikroppar) beaktas inte i det här spelet. I verkligheten kan en människa som är Rh- utveckla Rh-antikroppar i blodplasman först om hon eller han får en blodtransfusion med röda Rh+ blodkroppar. Då triggar Rh-antigerna på de mottagna röda blodkropparna igång produktionen av Rh-antikroppar hos människan med Rh- blod. I Blood Typing Game får man låtsas att alla patienter med Rh- blod någon gång tidigare i livet fått en blodtransfusion med Rh+ blod.

Numera benämns Rh-faktorn ofta som RhD, dvs de Rh positiva anges som RhD+ och de Rh negativa som RhD-. I den här produktionen används den äldre varianten Rh+ och Rh-.

Här refereras till A-antikroppar, B-antikroppar och Rh-antikroppar. Det är också vanligt att benämna dem anti A-antikroppar, anti B-antikroppar respektive anti Rh-antikroppar.

Ny forskning visar att det här med att universella blodgivare med blodtyp O Rh-, som kan donera blod till vem som helst oavsett blodtyp, kanske inte riktigt stämmer helt då man nu fått en djupare kunskap om hur immunförsvaret fungerar.




Copyright © Nobel Media AB 2014