Pressmeddelande: Nobelpriset i kemi 2002

English
French
German
Japanese (pdf)
Swedish

Logo
9 oktober 2002

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att Nobelpriset i kemi år 2002 utdelas

”för utveckling av metoder för identifiering och strukturanalys av biologiska makromolekyler”

med hälften av priset till

John B. Fenn
Virginia Commonwealth University, Richmond, USA,

och

Koichi Tanaka
Shimadzu Corp., Kyoto, Japan

”för deras utveckling av mjuka desorptionsjonisationsmetoder för masspektrometrisk analys av biologiska makromolekyler”

och den andra hälften till

Kurt Wüthrich
Eidgenössische Technische Hochschule (ETH), Zürich, Schweiz samt The Scripps Research Institute, La Jolla, USA

”för hans utveckling av kärnmagnetisk resonansspektroskopi för bestämning av biologiska makromolekylers tredimensionella struktur i lösning”.

Revolutionerande analysmetoder för biomolekyler

Årets Nobelpris i kemi handlar om nya kraftfulla analysmetoder för att studera biologiska makromolekyler, t.ex. proteiner. Möjligheten att analysera proteiner i detalj har lett till en ökad förståelse av livsprocesserna. Nu kan forskarna snabbt och enkelt avslöja vilka olika proteiner som finns i ett prov. De kan också få fram tredimensionella bilder av hur proteinmolekylerna ser ut i lösning och därmed förstå hur de fungerar i cellen. Metoderna har bl.a. revolutionerat utvecklingen av nya läkemedel. Lovande tillämpningar inrapporteras också inom andra områden, t.ex. livsmedelskontroll och tidig diagnostik av bröst- och prostatacancer.

Masspektrometri är en mycket viktig analysmetod – den används på i stort sett vartenda kemilaboratorium världen över. Tidigare kunde bara mindre molekyler identifieras, men John B. Fenn och Koichi Tanaka har utvecklat metoder som gör det möjligt att också analysera biologiska makromolekyler.

Den metod som John B. Fenn publicerade 1988, s.k. ESI, electrospray ionisation, går ut på att producera små laddade droppar av proteinet vilka krymper allt eftersom vattnet avdunstar. Så småningom återstår fritt svävande proteinjoner, vars massor bestäms. Detta kan göras genom att sätta fart på dem och mäta flygtiden över en känd sträcka. Samtidigt introducerade Koichi Tanaka en annan teknik att få proteinerna att sväva fritt, nämligen med mjuk laserdesorption (soft laser desorption). En laserpuls får träffa provet, som ”sprängs” i småbitar så att molekylerna frigörs.

Den andra delen av priset belönar vidareutvecklingen av en annan favoritmetod bland kemister, nämligen kärnmagnetisk resonans, NMR. Med NMR får man information om molekylernas tredimensionella struktur och rörlighet. Genom sitt arbete i början av 1980-talet har Kurt Wüthrich gjort det möjligt att använda NMR på proteiner. Han utvecklade dels en generell metod att systematiskt bestämma vissa fixpunkter i proteinmolekylen, dels en princip att bestämma avstånden mellan dessa. Med hjälp av avstånden kunde han räkna ut proteinets tredimensionella struktur. Fördelen med NMR är att man kan studera proteinerna i lösning, dvs. i en omgivning som liknar miljön i cellen.

Läs mer om årets pris
Populärvetenskaplig information
Advanced information (pdf)
Länkar och lästips

John B. Fenn, född 1917 (85 år) i New York City, USA (amerikansk medborgare). Doktorsgrad i kemi 1940 och professor emeritus 1987 vid Yale University, USA. Professor vid Virginia Commonwealth University, Richmond, Virginia, USA.
www.has.vcu.edu/che/people/fenn.html

Koichi Tanaka, född 1959 (43 år) i Toyama City, Japan (japansk medborgare). B. Eng vid Tohoku University, Japan. Forskningsingenjör vid Shimadzu Corp., Kyoto, Japan.
www.shimadzu.com

Kurt Wüthrich, född 1938 (64 år) i Aarberg, Schweiz (schweizisk medborgare). Doktorsgrad i oorganisk kemi 1964 vid University of Basel. Professor i biofysik vid ETH, Zürich, Schweiz samt gästprofessor vid The Scripps Research Institute, La Jolla, Kalifornien, USA.
www.mol.biol.ethz.ch/wuthrich

Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas så att Fenn och Tanaka delar på hälften av prissumman och Wüthrich tilldelas den andra hälften

Kontaktpersoner:
Malin Lindgren, informatör,
tel. 08-673 95 22, 0709-88 60 04, [email protected] och
Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-673 95 95,
0709-84 66 38, [email protected]

To cite this section
MLA style: Pressmeddelande: Nobelpriset i kemi 2002. NobelPrize.org. Nobel Prize Outreach AB 2024. Fri. 29 Mar 2024. <https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2002/8856-pressmeddelande-nobelpriset-i-kemi-2002/>

Back to top Back To Top Takes users back to the top of the page

Nobel Prizes and laureates

Eleven laureates were awarded a Nobel Prize in 2023, for achievements that have conferred the greatest benefit to humankind. Their work and discoveries range from effective mRNA vaccines and attosecond physics to fighting against the oppression of women.

See them all presented here.
Illustration

Explore prizes and laureates

Look for popular awards and laureates in different fields, and discover the history of the Nobel Prize.