Nobelprize.org
Nobel Prizes and Laureates

Nobel Prizes and Laureates

The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2015
Angus Deaton

Share this:
English
Swedish

Presentationstal

Presentationstal av professor Tore Ellingsen, utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ordförande i kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 10 december 2015.

Eders Majestäter. Eders Kungliga Högheter. Ärade Pristagare. Mina Damer och Herrar.

Immanuel Nobel föds den 24 mars 1801. Vi vet inte mycket om hans barndom, förutom att skolgången blir kort – åtminstone till en början. Sådant är livet för de flesta i Sverige vid den här tiden, om man nu haft turen att vara bland de sextiofem av hundra som överlevt länge nog för att få börja skolan.

Immanuel besitter dock en särskild teknisk begåvning och blir snabbt ingenjör och uppfinnare. Vid trettio års ålder är han redan framgångsrik företagare, gift med två barn och eget hus på Långholmen i Stockholm.

Men lyckan vänder. Immanuel förlorar tre pråmar med värdefull last. Familjens hus brinner ner till grunden. När tredje sonen föds, den 21 oktober 1833, har faderns företag redan gått i konkurs. Svag och sjuklig anländer Alfred Nobel till ett fattigt hushåll. Han präglas för livet av sina dystra barndomserfarenheter. Kanhända är det därför Alfred senare, som firad uppfinnare och rik industriman, blir nära vän med författaren Victor Hugo, skildraren av samhällets olycksbarn – Les Miserables.

Genom Hugos gestaltning av människors motgångar kan också vi, mer lyckligt lottade, börja begripa fattigdomens villkor. Men där författarens uppdrag tar slut tar forskarens vid. Det är bara med vetenskapens verktyg vi kan beräkna fattigdomens omfattning och förstå hur vi bäst bekämpar den.

Forskningens insikter är sällan självklara annat än i efterhand. Hur mäter man en fattig människas inkomst och levnadsstandard? Det som framförallt brukar känneteckna den riktigt fattige är avsaknad av ordinarie anställning och regelbunden registrerad inkomst. Hon lever i en informell ekonomi präglad av självhushåll och byteshandel. Fattiga människors livsöden lämnar få spår i nationalräkenskaperna.

Angus Deaton insåg att man beskriver materiell fattigdom mycket bättre från utgiftssidan än från inkomstsidan. Vad äter människor, hur mycket och hur ofta? Hur bor de? Hur många barn har de? Vilka kläder, sanitära villkor och hälsotjänster står till deras förfogande? Tack vare decennier av omfattande hushållsundersökningar, som Deaton varit med att utforma och analysera, kan vi idag ge ett vetenskapligt svar på den stora frågan: Ökar eller minskar den materiella fattigdomen i världen? Svaret är att andelen av jordens befolkning som lever i djup misär minskar. Varför? En viktig anledning är att ekonomisk tillväxt i världens folkrikaste länder, Indien och Kina, förbättrat livsvillkoren även bland de fattigaste.

Men alla rön från hushållsundersökningarna är inte lika uppmuntrande. Människors levnadsstandard ökar långsammare än den registrerade produktionen. Nationalräkenskaperna överskattar tillväxten då de bortser från att den informella sektorn krymper när fattigdomen sjunker.

Genom Deatons forskargärning går en röd tråd. Det är fel att tro att människors olika utgifter står i fast proportion till deras inkomst och förmögenhet. Låginkomsttagaren konsumerar ofta helt annorlunda varor än höginkomsttagaren. Båda sparar de för framtiden, men de fattigaste sparar av delvis andra skäl än de rikaste. På många håll i dag – liksom i Sverige år 1833 – är det som mest ont om skyddsnät, lån och kredit när nöden är som störst.  Om vi vill förstå det som händer på makronivå – i lokalsamhället, i landet eller i hela världen – duger det därför inte att betrakta mikronivån som om den vore en genomsnittlig eller representativ individ. Angus Deaton lär oss att istället noggrant studera hur enskilda, riskutsatta människor, liksom Immanuel Nobel, anpassar sig till sina olika och ständigt växlande materiella villkor. Bara då kan vi förklara samspelet mellan konsumtion, sparande och inkomst i hela samhället. Bara då kan vi förstå hur reformer påverkar fattiga och rika.

Dear Professor Deaton:
Your research spans innumerable aspects of consumption, great and small. Yet it is unified. You build new theories and discover unrecognized predictions of old ones, you master every detail of existing data, and you invent additional data through new measures and measurements.

You are an optimist, a skeptic, and a humanist. And above all, you are an empiricist – always determined to confront what we believe with what we can know. Just like Alfred Nobel. 

It is an honor and a privilege for me to convey to you, on behalf of the Royal Swedish Academy of Sciences, our warmest congratulations.  May I now please ask you to step forward and receive your prize from His Majesty the King.

 

Share this:
To cite this page
MLA style: "Priset i ekonomisk vetenskap 2015 - Presentationstal". Nobelprize.org. Nobel Media AB 2014. Web. 28 Mar 2017. <http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economic-sciences/laureates/2015/presentation-speech_sv.html>

Recommended: