Nobelprize.org
Nobel Prizes and Laureates

Nobel Prizes and Laureates

The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2017
Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash, Michael W. Young

Share this:
English
Swedish

Presentationstal

Presentationstal av professor Carlos Ibáñez, ledamot av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, ledamot av Medicinska Nobelkommittén, 10 december 2017

Professor Carlos Ibáñez presenterar Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Eders Majestäter. Eders Kungliga Högheter. Ärade Pristagare. Mina Damer och Herrar.

Phileas Fogg, huvudpersonen i Jules Vernes hyllade roman "Jorden runt på 80 dagar", drabbades knappast av jetlag under sin resa, trots att han korsade flera tidszoner. Hans kropp hade gott om tid att anpassa sig till tidsskillnaderna under resan – mer än tre dagar per tidszon. Idag reser vi med jetflyg och kan korsa flera tidszoner på bara några timmar, men vi mår inte bra då våra kroppar försöker anpassa sig till den nya tiden på vårt resmål. Många av våra utländska gäster upplever säkert detta nu ikväll. Varför kan vår fysiologi inte anpassa sig snabbare? Vad är det som gör att den inte hänger med?

Vår fysiologi styrs av en inre klocka som skapar de dygnsrytmer som kallas "cirkadiska" från latinets circadiem som betyder "omkring en dag". De cirkadiska rytmerna har funnits i alla former av liv sedan urminnes tider. Livet på jorden har anpassats efter jordens rotation, och den inre klockan förutsäger dygnets växlingar och hjälper organismer att optimera sin fysiologi och sitt beteende. Även om vi har känt till att vi har en biologisk klocka i nästan ett århundrade har vi först nyligen börjat påvisa dess beståndsdelar och förstå hur den fungerar.

Vår berättelse inleds 1729, då den franske astronomen Jean-Jacques de Mairan tog en mimosaplanta, vars blad öppnas på dagen och sluts på natten, och placerade den i totalt mörker. Han observerade att bladen fortsatte att öppnas och slutas rytmiskt vid samma tidpunkter, vilket antydde att dygnsrytmen har ett inneboende ursprung. Fysiologin styrs av gener, och den biologiska klockan är inget undantag. År 1971 isolerade Seymour Benzer och Ron Konopka bananflugor som uppvisade förändringar i sin normala 24-timmarscykel. Femton år senare lyckades tre forskare isolera period-genen – Jeffrey Hall och Michael Rosbash som arbetade tillsammans på Brandeis University i Massachusetts, och Michael Young från Rockefeller University i New York.

Hur viktigt detta än var så avslöjade isoleringen av period-genen inte mycket om hur den biologiska klockan fungerar. Det var genom en anmärkningsvärd serie upptäckter, gjorda under 1990-talet av årets Nobelpristagare, som slutligen kunde visa hur vår biologiska klocka tickar. Den grundläggande princip som först lades fram av Jeffrey Hall och Michael Rosbash är bedrägligt enkel. Period-genen producerar ett protein som anrikas i cellen. När proteinet når en viss nivå blockeras genen och därmed proteinets produktion. När proteinnivåerna sedan sjunker blir genen aktiv igen och cykeln återupptas. Som så mycket inom biologin så är det detaljerna som gör skillnad – det var fortfarande ovisst hur periodproteinet kunde stabiliseras tillräckligt länge och sedan ta sig in i cellkärnan för att hämma sin egen produktion. Michael Young upptäckte att ytterligare två gener, som han kallade timeless och doubletime, samverkar med period-genen och tillsammans bidrar till alstrandet av stablila oscillationer på omkring 24 timmar.

Obehaget som vi känner vid jetlag visar hur kraftfull vår biologiska klocka är, eftersom det tar tid för maskineriet att anpassa sig till en sådan plötslig dygnsförskjutning. Även om solljuset är sparsamt vid den här tiden på året i Stockholm, kan vi trösta oss med att även maten bidrar till att effektivt justera den biologiska klockan. Därför kommer banketten efter den här ceremonin säkerligen hjälpa oss att anpassa våra inre klockor.

2017 års Nobelpristagare har avslöjat en mekanism som styr en helt grundläggande process inom fysiologin, nämligen hur våra celler och kroppar förhåller sig till tiden. En sådan tidtagning är helt avgörande för hur vi anpassar oss till vår omgivning och den har betydelse för människans hälsa – den påverkar inte bara jetlag utan dess funktion är också förknippad med kroniska sjukdomar, såsom cancer, ämnesomsättningssjukdomar, sömnstörningar och flera neurologiska sjukdomar.

Professors Hall, Rosbash and Young: Your brilliant studies have solved one of the great puzzles in physiology. Your discoveries have unraveled the cogs and wheels of the biological clock, an essential mechanism for the survival of life on our planet.

On behalf of the Nobel Assembly at the Karolinska Institute, I wish to convey to you our warmest congratulations. May I now ask that you step forward to receive the Nobel Prize from the hands of His Majesty the King.

 

Copyright © The Nobel Foundation 2017
Share this:
To cite this page
MLA style: "Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017 - Presentationstal". Nobelprize.org. Nobel Media AB 2014. Web. 20 Jan 2018. <http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2017/presentation-speech_sv.html>

Recommended: