English
Swedish

Presentationstal av professor Kerstin Enflo, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ledamot av kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 10 december 2023.

Ers Majestäter. Ers kungliga högheter. Ärade Nobelpristagare. Damer och herrar.

Det var på tiden.

Årets ekonomipris handlar i grunden om tid. Tid borde kunna vara en bra utjämnare. Alla får samma dagliga tilldelning och får själva bestämma hur tiden ska spenderas.

Men även om dagens längd är rättvist fördelad, verkar den ofta för kort för att hinna med livets alla mål. Att uppfostra barn tar tid. Att engagera sig i en lång utbildning tar tid. Att investera i en karriär och att klättra högt på karriärstegen, tar tid.

Claudia Goldin förklarar att kvinnor var tvungna att göra val om tid under andra begränsningar än män. Dessa val hade ekonomisk grund och var ofta lämpade med tanke på tidens omständigheter och kvinnors förmåga att se in i framtiden. Resultatet har dock blivit ojämlika utfall: i hur mycket tid kvinnor tillbringar i arbetskraften, i hur mycket de tjänar när de arbetar.

Det var på tiden. För att levnadsvillkoren förändras över tid. Goldin visar hur en mängd tekniska framsteg i hushållet – kylskåp, dammsugare och tvättmaskiner – frigjorde kvinnors tid under det senaste århundradet. Hon förklarar hur uppkomsten av p-piller på 1960-talet förbättrade kvinnors förmåga att planera familj och karriär. Som ett resultat tredubblades andelen kvinnor som kom in på arbetsmarknaden i många länder, onekligen en av de största ekonomiska och sociala förändringarna i modern tid.

Men kan vi förvänta oss att skillnaderna försvinner bara för att tiden går? Claudia Goldin berättar att det inte varit så historiskt sett. Hon gräver djupt i arkiven och framför berättelsen om de många arbeten som utfördes av kvinnor som inte var listade med yrken i historiska folkräkningar: slaktare, bagare, sömmerskor, skomakare, tennmakare, tunnplåtsarbetare, glasgravörer och järnhandlare, för att nämna några. Trots att deras titlar saknades i officiella register, utförde dessa kvinnor sitt arbete, ändå. Med industrialiseringen blev dessa yrken mer sällsynta bland kvinnor, och under 200 år av amerikansk historia minskade det kvinnliga arbetsmarknadsdeltagandet innan det ökade. Tiden fungerade som en avdelare innan den fungerade som en utjämnare.

Det var på tiden. För förändring tar tid. Goldins arbete lär oss att historien fortskrider långsamt när varje generation når sin form av framgång, och skickar sedan stafettpinnen till nästa.

En vintrig dag i Chicago 1971 skickades en sådan stafettpinne. En ung kvinna, klädd i höga stövlar och en moderiktigt kort kappa som knappt täckte hennes minikjol, såg en gråhårig kvinna, en pensionerad professor, gå till datorcentret med en stor låda med hålkort. De två kvinnorna skilde sig inte bara åt genom sin ålder, och sin modekänsla, men de upptog samma ögonblick i tiden. Vad den unga kvinnan lärde sig av den äldre var att kvinnor kunde ha samma engagemang för forskning som manliga professorer. Hon såg en vision om det möjliga och kände en önskan att uppnå det som saknades. I boken som heter Career and Family minns Claudia Goldin ögonblicket som en uppenbarelse: en påminnelse om det förflutna och en framtidsvision på samma gång.

Idag, en vintrig dag i Stockholm, kommer bli ett annat historiskt ögonblick.

Professor Claudia Goldin: Det var på tiden att världen fick lära sig halva befolkningens långa arbetshistoria.

Din forskning har radikalt förändrat vad vi vet om kvinnor på arbetsmarknaden och hur vi förstår det vi vet. Idag firar vi dina banbrytande akademiska prestationer. De är mer än en stafettpinne som skickas över. De är de jättelika axlarna från vilka kommande generationer kommer att kunna se mycket långt.

Det är en ära och ett privilegium att på Kungliga Vetenskapsakademiens vägnar framföra våra varmaste gratulationer.

Får jag nu be er att stiga fram och ta emot ert pris av Hans Majestät Kungen.

Copyright © The Nobel Foundation 2023