English
Swedish

Presentationstal av Professor Anders Irbäck, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ledamot av Nobelkommittén för fysik, 10 december 2018

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter, ärade Nobelpristagare, mina damer och herrar,

Ljus från solen är en förutsättning för livet på jorden, och något som vi blir allt bättre på att tillvarata som energi. Vi använder också ljus på många andra sätt, idag ofta med en laser som ljuskälla. Två exempel på det senare hämtade från vardagen är streckkodsläsare och laserpekare. Nobelpriset i fysik hedrar i år två uppfinningar inom laserfysiken som öppnat för nya banbrytande sätt att använda ljus. Dessa metoder har gett oss verktyg baserade på ljus som används inom bland annat medicin.

Arthur Ashkin belönas för uppfinningen av den optiska pincetten, och dess tillämpning på biologiska system. Denna uppfinning bygger på förmågan hos ljus att påverka materia med en kraft, det så kallade strålningstrycket. Möjligheten att använda ljus till att, via denna kraft, flytta på föremål kan föra tankarna till Star Trek och traktorstrålar, och låta som ren science fiction. Visserligen kan vi känna av att solens strålar bär på energi – vi blir varma. Men vi kan inte förnimma någon liten knuff – kraften från ljuset är för svag för det. Startpunkt på vägen mot den optiska pincetten blev ett arbete med syfte att visa att strålningstrycket i en intensiv laserstråle faktiskt är tillräckligt starkt för att flytta på mikroskopiska partiklar. Det kom att visa sig att laserljuset inte bara kunde flytta på partiklarna, utan också kunde fås att gripa tag i dem, genom att strålen fokuserades med hjälp av en lins. Därmed var den optiska pincetten född, ett elegant verktyg som fått breda användningsområden och som låter oss hålla fast och flytta på föremål såsom levande celler utan att vidröra dem. Metoden har med framgång använts för att undersöka olika komponenter hos biologiska celler, och bland annat gett oss kunskap om mekaniken hos små molekylära motorer, som utför livsviktigt arbete inuti cellerna.

Gérard Mourou och Donna Strickland belönas för en uppfinning som kallas CPA, eller chirped pulse amplification, och som är en metod för att skapa extremt intensiva, korta pulser av laserljus. Utvecklingen mot allt intensivare ljuspulser hade pågått allt sedan den första lasern byggdes år 1960, men hade på 1980-talet stannat av. Man kom inte längre därför att själva förstärkarmaterialet förstördes. Med CPA-tekniken kunde denna begränsning kringgås. Strategin var enkel och elegant. Sträck först ut laserpulsen i tiden. Den utsträckta pulsen har lägre intensitet och kan därmed förstärkas. Tryck avslutningsvis ihop pulsen igen, till ursprunglig längd men nu med mycket högre intensitet. Denna metod förändrade landskapet för forskningen kring högintensitetslasrar, från att ha varit något som bedrevs på ett fåtal stora laboratorier till något som kunde bedrivas på många platser runtom i världen. Detta gjorde att utvecklingen sköt fart med stor kraft. I jakten på korta pulser närmar man sig idag nivån attosekunder, det vill säga miljarddelar av en miljarddels sekund, vilket öppnar för studier av elektroners rörelser i atomer och molekyler. Tillämpningarna av de laserpulser som möjliggjorts med CPA-tekniken är många. Ett exempel är ögonoperationer för att korrigera närsynthet, där laserpulserna tjänar som ett ultraprecisionsverktyg.

Professor Ashkin, Professor Mourou, Professor Strickland,
You have been awarded the 2018 Nobel Prize in Physics for your groundbreaking inventions in the field of laser physics. On behalf of the Royal Swedish Academy of Sciences it is my honor and great pleasure to convey to you our warmest congratulations. I now ask you to step forward to receive your Nobel Prizes from the hands of His Majesty the King.