English
Swedish

Presentationstal av professor John Hassler, ledamot av Nobelkommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 10 december 2018.

Eders Majestäter. Eders Kungliga Högheter. Ärade Pristagare. Mina Damer och Herrar.

Årets ekonomipris handlar om ekonomisk tillväxt på lång sikt.

OCH? Kan det vara spännande? Vad spelar några procents tillväxt hit eller dit för roll? Och på lång sikt är vi ändå alla döda!

Under nästan hela människans historia var den ekonomiska tillväxten i stort sett obefintlig. Men för ett par hundra år sedan började det röra på sig. Min farfar Arne föddes år 1900 och såg tillvaron bli radikalt annorlunda under sitt långa liv. Över årtionden och sekler kan ett par procents tillväxt per år revolutionera våra levnadsvillkor.

Men tillväxt sker inte överallt. Den kommer inte som manna från himlen, jämt spridd över alla jordens samhällen. Ibland kan den gå baklänges så att levnadsstandarden faktiskt sjunker. Varför är det så? Vilka är tillväxtens drivkrafter? Hur länge kan den fortsätta? Kan vi hantera tillväxtens allt mer påtagliga avigsidor? Utsläppen av växthusgaser förändrar – för första gången i vår historia – hela jordens klimat. Tillväxt och ny teknologi har gett människan makten att stöpa om livets villkor – inte bara för oss själva, utan för alla planetens livsformer. Hur ska vi använda denna makt på ett sätt som inte äventyrar framtida generationers välfärd?

Dessa frågor är spännande och svaren livsavgörande! När man väl börjat tänka på ekonomisk tillväxt är det svårt att tänka på något annat!

Årets pristagare, William Nordhaus och Paul Romer, har gett oss helt nya verktyg för att bena ut fundamentala frågor kring tillväxtens orsaker och konsekvenser.

Paul Romer lade grunden till det vi nu kallar teorin för endogen tillväxt. Den ser nya idéer som tillväxtens motor. Men fokus är inte på vetenskapliga framsteg som skriftspråket och matematiken, eller revolutionerande uppfinningar som kompassen och tryckpressen. Dessa idéer var förstås fantastiskt viktiga, men inte tillräckliga för att starta ihållande tillväxt. Romers teori fokuserar i stället på hur ekonomiska motiv driver ett ständigt flöde av nya idéer skapade av entreprenörer och företag.

Men idéer är inte som andra varor: många kan ju samtidigt använda en och samma idé. Problemet är då att om en idé är fritt tillgänglig för vem som helst går det inte att tjäna pengar på den. Romers tillväxtteori visar hur en klok marknadsreglering – ett patentsystem – skapar förutsättningar för varaktig global tillväxt.

William Nordhaus insåg att en bred analys av klimatförändringarna – och vad man ska göra åt dem – kräver att vi knyter ihop insikter från fysik, kemi och ekonomi. Just så byggde han den första integrerade beräkningsmodellen för global uppvärmning. Den beskriver hur ekonomisk aktivitet orsakar utsläpp av växthusgaser, hur dessa gaser sprider sig i atmosfären, hur detta förändrar klimatet, och – för att sluta cirkeln – hur klimatet påverkar ekonomi och välfärd, nu och i framtiden.

Nordhaus modell klargör hur vi bäst kan angripa klimatproblemet, nämligen genom att via t.ex. en koldioxidskatt sätta pris på utsläppen. Tillräckligt höga utsläppspriser styr också den teknologiska utvecklingen mot en mer hållbar energiförsörjning. Detta kopplar samman Nordhaus och Romers bidrag.

Det ligger nog i människans natur att tänka på och planera inför framtiden, även den efter våra egna liv. Det är tur, för om vi inte tänker på framtiden kanske vi inte har någon.

Dear Professor Nordhaus, Dear Professor Romer.
Your research has given us deep insights into the causes and consequences of climate change and technological innovation. The tools you have developed broaden the scope of economic analysis, allowing us to think about the future in new and better ways. It’s an honor and a privilege to convey to you, on behalf of the Royal Swedish Academy of Sciences, our warmest congratulations. I now ask you to receive your Prizes from his Majesty the King.