English
Swedish

Presentationstal av professor Per Strömberg, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ordförande i Nobelkommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 10 december 2017.

Professor Per Strömberg presenterar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2017 i Stockholms Konserthus. Copyright © Nobel Media AB 2017
Photo: Pi Frisk

År 1726 hände något förskräckligt vid Strathenry slott i sydöstra Skottland. En  blott tre-årig gosse blev kidnappad av en grupp kringresande. Snart kom dock bud att en kvinna i trakten bar omkring en storgråtande pojke. En utsänd patrull kunde snart befria den lille gossen och återlämna honom till familjen. Det var tur, för annars kanske jag inte stått här idag. Pojken skulle nämligen inte bara växa upp till att bli professor i Glasgow och medlem av Royal Society.  Adam Smith, som hans namn var, blev en av upplysningens stora tänkare och grundaren av den moderna nationalekonomin.

Adam Smith skrev två centrala verk. The Wealth of Nations, från 1776, förklarar hur marknaden skapar ekonomisk välfärd, då dess “osynliga hand” får företagare, drivna av egenintresse och vinstsyfte, att producera just de varor hushållen önskar.

The Theory of Moral Sentiments kom ut 17 år tidigare, och här vill Smith istället förklara moral och normer. Han beskriver mänskligt beteende som en kamp mellan “passioner”, vår strävan efter omedelbar njutning, och “en opartisk betraktare,” vårt långsiktiga tänkande jag.  Kampen får oss att pendla mellan dumhet och förnuft, mellan impulsivitet och ansvarstagande, och mellan egenintresse och hänsyn till andra. Moral och normer hjälper den opartiske betraktaren att tygla passionerna, och är nödvändiga för ett fungerande samhälle.

Dessa två monumentala verk ger två olika synsätt på mänskligt beteende, och spänningen mellan dem har präglat ekonomisk forskning i 250 år. Å ena sidan ser vi människor som agerar irrationellt och vars impulser ger okloka beslut. Å andra sidan kan individuella avvikelser spela mindre roll på en marknad – om rationellt planerande aktörer konkurrerar ut de irrationellt impulsiva och får dem att anpassa sitt beteende eller att lämna marknaden.

När Richard Thaler inledde sin forskarbana i slutet av 1970-talet hade den rationella ansatsen nyss skördat stora framgångar, som än i dag präglar vår förståelse av marknader, organisationer, kontrakt, och förhandlingar.

Som doktorand observerade dock Thaler att många – även de bästa av ekonomer – inte beter sig riktigt som modellernas rationella aktörer. Han började samla på anomalier.  I ett avgörande skede insåg han att en ansats grundad på kognitiv psykologi kanske kunde göra regel av alla dessa undantag. Det var dags att formulera teorier och hypoteser med större psykologiskt djup.

Thalers planner-doer modell för begränsad självkontroll bygger på konflikten mellan vårt planerande och impulsiva jag, och används bland annat för att analysera hur man kan hjälpa människor att spara.

Hans forskning om sociala preferenser visar hur människors rättvisepatos motverkar prishöjningar och skapar varubrist i kristider.

Hans teori om mental bokföring beskriver vår begränsade kognitiva förmåga och hur den gynnar enkla tumregler som systematiskt styr många av våra viktiga finansiella beslut.

Utanför forskarvärlden är Thaler är mest känd för sina idéer om nudging.  De har lämnat tydliga spår i praktisk politik, inte minst i utformningen av program för pensionssparande. Dessa program är tydliga exempel på hur insikter från beteendeekonomi kan hjälpa människor att fatta bättre ekonomiska beslut.

Dear Professor Thaler:
Your work on the consequences of bounded rationality, limited self-control, and people’s sense of fairness has brought insights from psychology from the fringe of economics to its very center. Your research has been crucial in building the new field of behavioral economics. It has informed public policy, unified social science, and liberated the intellectual legacy of Adam Smith.

It’s an honor and a privilege to convey to you, on behalf of the Royal Swedish Academy of Sciences, our warmest congratulations. I now ask you to receive your Prize from his Majesty the King.