English
Swedish

Presentationstal av professor Jakob Svensson, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ledamot av kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 10 december 2019.

Eders Majestäter. Eders Kungliga Högheter. Ärade Pristagare. Mina Damer och Herrar.

8-5=3. Det är ett enkelt problem för de flesta nioåringar. Men mindre än hälften av fjärdeklassare i Moçambique och Nigeria kan lösa det. Bara hälften av dem som går i femte klass i indiska byskolor kan läsa en kort text avsedd för andraklassare.

Det här är inga undantag. Flera hundra miljoner barn världen över avslutar skolan utan grundläggande färdigheter. Som vuxna kan de därför inte räkna ut rätt växel efter en ekonomisk uppgörelse, eller läsa och förstå en bruksanvisning. De kan inte heller hjälpa sina egna barn med läxor, för att inte tala om att göra en yrkeskarriär.

Under de senaste två årtiondena har människors levnadsvillkor blivit påtagligt bättre nästan överallt på jorden. Men trots dessa förbättringar återstår fortfarande stora utmaningar. Till exempel: varför lär sig inte barn att räkna och läsa i skolan? Varför dör fortfarande många barn av sjukdomar som man faktiskt skulle kunde förhindra eller bota till låg kostnad? Varför anammar inte småbrukare enkla innovationer, som konstgödsel, trots att dessa kan ge mycket hög avkastning?

Det var för att söka svar på dessa, och liknande, frågor som årets pristagare inledde sin banbrytande forskning om mekanismerna bakom fattigdom, och om effektiva åtgärder för att lindra den. Deras arbeten la grunden för en ny ansats som på bara 20 år helt stöpt om forskningen om global fattigdom.

Den nya ansatsen är experimentell, dvs precis som mycket av forskningen inom medicin och naturvetenskap klarläggs orsakssamband med hjälp av randomiserade kontrollstudier. Men här handlar det inte om experiment i ett laboratorium utan om studier i människors vardagliga miljö. Ansatsen har också en klar koppling till ekonomisk teori. Lite förenklat kan man säga att teorin kan ge vägledning om viktiga mekanismer bakom fattigdom. Med fältexperiment kan man undersöka hur viktiga dessa mekanismer är i verkligheten.

Forskningen baserad på den nya ansatsen har gett oss en djupare förståelse av fattigdomens rötter. För att återgå till exemplet utbildning, så vet vi idag att den viktigaste orsaken till att barn lär sig så lite i skolan i många länder inte är de stora klasserna eller bristen på skolmaterial. Problemen handlar snarare om vad lärarna kan, vad de gör i klassrummet och – förvånansvärt ofta – om de är där överhuvudtaget.

Att söka förklaringar bakom fattigdomen och sätt att utrota den är för ekonomer, tror jag, som det är för medicinska forskare att försöka lösa cancerns gåta. Årets pristagare har drivit forskningen om fattigdom längre än någon gjort tidigare och miljoner människor drar idag nytta av verkningsfulla insatser som tagits fram och testats med den experimentella ansats de lagt grunden för.

Dear Professors Banerjee, Duflo, and Kremer
You have introduced a way of conducting research that helps us better understand the root causes of poverty, as well as to find effective ways of alleviating it. The experimental approach you pioneered has transformed research in development economics. The research that follows this approach has already influenced policy, and it keeps improving our ability to help those in most need.

It is an honor and a privilege to convey to you, on behalf of the Royal Swedish Academy of Sciences, our warmest congratulations. May I now ask you to receive your Prizes from his Majesty the King.