English
French
German
Russian [pdf]
Swedish

10 oktober 2000

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik år 2000
till forskare och uppfinnare, vars arbeten lagt grunden till den moderna informationstekniken, IT,
speciellt genom sina uppfinningar av snabba transistorer, laserdioder och integrerade kretsar (chips).

Priset utdelas med ena hälften gemensamt till

Zhores I. Alferov
A.F. Ioffe Physico-Technical Institute, St. Petersburg, Ryssland, och

Herbert Kroemer
University of California at Santa Barbara, Kalifornien, USA,

“för utvecklingen av halvledarheterostrukturer för höghastighets- och optoelektronik”

och med den andra hälften till

Jack S. Kilby
Texas Instruments, Dallas, Texas, USA

“för hans del i uppfinningen av den integrerade kretsen”

Modern informationsteknik
I dagens samhälle flödar alltmer information från våra datorer ut genom Internets optiska fibrer och genom våra mobiltelefoner till radiosatellitlänkar över hela världen. Två enkla men grundläggande krav ställs på ett modernt informationssystem för att det skall bli praktiskt användbart. Det skall vara snabbt, så att stora mängder information kan överföras på kort tid. Användarens apparater skall vara små så att de får rum på kontor, i hem, i portföljer eller fickor.

Årets Nobelpristagare i fysik har lagt en stabil grund för den moderna informationstekniken genom sina uppfinningar. Zhores I. Alferov och Herbert Kroemer har uppfunnit och utvecklat snabba opto- och mikroelektroniska komponenter, som bygger på skiktade halvledarstrukturer, s.k. halvledarhetero-strukturer. Snabba transistorer byggda med heterostrukturteknik finns bl.a. i radiosatellitlänkar och i mobiltelefoners basstationer. Laserdioder byggda med samma teknik driver informationsflödet i Internets optiska fibrer. De finns också i CD-spelare, streckkodsläsare och laserpekare mm. Med heterostrukturteknik byggs ljusstarka lysdioder som används i bromsljus på bilar, trafikljus och andra varningsljus. Glödlampor kan i framtiden komma att ersättas av lysdioder.

Jack S. Kilby belönas för sin del i uppfinningen och utvecklingen av den integrerade kretsen, det s.k. chipset. Genom denna uppfinning har mikroelektroniken, som nu ligger till grund för all modern teknik, växt fram. Som exempel kan nämnas kraftfulla datorer och processorer, vilka insamlar och bearbetar data och kontrollerar allt från tvättmaskiner och bilar till rymdsonder och medicinsk diagnostisk utrustning, som t.ex. datortomografen och magnetkameran. Mikrochipset har också medfört att vår omgivning översvämmas av små elektroniska apparater, allt från elektroniska klockor och TV-spel till miniräknare och hemdatorer.

Zhores I. Alferov född 1930 i Vitsebsk, Vitryssland, dåvarande Sovjetunionen. Doktorsgrad i fysik och matematik 1970 vid A.F. Ioffe Physico-Technical Institute i S:t Petersburg (dåvarande Leningrad), Ryssland. Föreståndare för detta institut sedan 1987.

Herbert Kroemer född 1928 i Tyskland. Doktorsgrad i fysik 1952 vid universitetet i Göttingen. Anställd bl.a. vid RCA Laboratories, Princeton, NJ, USA 1954-57 och vid Varian Associates, Palo Alto, CA, USA, 1959-66. Professor i fysik vid University of Colorado, Boulder, 1968-76 och därefter vid University of California at Santa Barbara, USA.

Jack S. Kilby född 1923 i Jefferson City, Missouri, USA. Anställd vid Texas Instruments sedan 1958. Professor vid Texas A&M University 1978-85.

Prissumman uppgår i år till 9 milj. kronor och delas så att Zh.I. Alferov och H. Kroemer delar på hälften av prissumman och J.S. Kilby tilldelas den andra hälften.

Lästips

Populärvetenskaplig information

Scientific Background (pdf)